Redogörelse...
Måndags: Uppspel i skolan med dialogen med Johanna, gick ganska bra. Va inte det bästa framträdandet kanske men en av dom. Skulle ha tagit med mig lite publik iaf för de kom faktiskt några. Sen mötte jag Cornelia i stan o luncha o fika, självklart på vapiano o latte på "vårat" café i gamla stan.
Tisdags: Ledig från skolan men läste nya manus, kristina lugnmanus, flummigt. Sen mötte jag Zofie vid gullmars o så shoppade vi lite eftersom Zofie hade rabattkuponger, köpte nya vinterstövlar samt ett par "finbyxor". Sen vart det även här en latte, bara för 25 eftersom Zofie hade rabatt :P
Onsdags: Skola till 13, genomgång av manus o så fick vi massa nya texter o läsa, bl a på engelska! Orkar inte! Trodde bara det skulle va praktiska saker kvar nu men där misstog jag mig, dessutom ska vi få tebax tentan på mån, vill inte! Aja mötte Elin efter skolan o lunchade ännu en gång på Vapiano (mitt nya stammishak) Sen gick vi på stadsmuseumet o va lite kulturella, o gratis va de oxå. Vi kollade på en utställning om svensk film o den vanliga om sthlm, intressant :) Sen fickade vi på fotöljen o ännu en latte slank ned, jocke vart inte glad "nej, har du druckit kaffe nu igen!" jag blir så pratglad o har svårt att sova.
Torsdag är det idag o ingen skola idag heller men däremot tvättade jag lite, läst lite engelska text o sen va jag inne o fikade m tjejerna i gamla stan på vårat nya flummiga hak som vi hittat, trevlans men något bitter stämmning stundtals.
I morn ska jag på bio o eventuelt storhandla på willys, på lörda hjälpa corni o flytta o på sönda jobba hela dan. Så ser min vecka ut!
Tjohej!
Även kossor har hjärta och hjärna...
Jag lider, jag har alltid lidit och jag kommer alltid att lida. Jag heter Blenda. Jag är en ko. Jag har alltid varit en ko och jag kommer alltid att vara en ko. Ja, ända tills jag blir biffstek med lök förstås. För det ögonblicket kommer snart, det är ju därför jag står här. Står och väntar på att den stora vita slaktbilen ska komma och hämta mig precis som den har hämtat min mamma, pappa, mormor, farmor, morfar, farfar, kusinerna, min vän Maja och Rosa. Nu är turen kommen till mig. Varför skulle jag slippa? Nej, snart kommer jag precis som de, bli instängd i en skåpbil tillsammans med massa andra kossor som jag inte känner. Sedan kommer jag att transporteras till slakteriet där de gör köttfärs av mig. Men jag vill inte! Jag vill inte att det ska hända! Jag vill inte bli som de! Jag vill inte födas, leva och dö... utan att någon gång ha fått gått ut och sett vad som finns utanför det här huset. Jag har hört hur härligt det är där ute, att bara få rulla sig i gräset, galoppera... Min farmor gjorde det en gång, hon kom dit bort, bort till grinden, innan de hann i fatt henne. Hon blev också köttfärs. Jag känner på mig att det kommer en slakteribil idag, jag vet inte varför men det bara känns så. Vad var det? Är det slaktbilen? Nähä, bara bonden. Den där fula karln skulle jag gärna sätta hornen i om jag fick tillfälle, ja, om jag inte behövde ha den här kedjan runt halsen. Men vänta, vad gör han? Nej, han leder ut några av de andra kossorna bara…ingen slakteribil? Vad är det som händer? Vänta nu, det där är inte bonden. Ser ut som en ung tjej, hm… Den här okända människan släpper ut djur efter djur och nu kommer hon till min box, låser upp kedjan runt min hals, leder ut mig genom dörren, ut genom dörren! Jag är utanför ladugården! Jag är utanför mitt fängelse! Nu ser jag, jag ser ängen som min farmor berättat om! Så vacker! Och luften, den är underbar! Det verkar som att hon, den där främlingen, tillåter mig att gå på ängen, jag får röra vid gräset! Idissla vartenda treklöver. Är det sant? Jag springer här helt fritt på ängen som i en dröm! Jag tror jag drömmer! Vem är det som skriker? Brunetta! Brunetta, vem är det som skriker? Det är bonden, han skriker till tjejen att sådana som henne borde man spärra in i fängelset. Jag tycker att alla bönder borde spärras in i fängelset! Snälla, nej snälla! Instängd igen... Men jag har sprungit på ängen, luktat på gräset...kännt på luften...fri, varit fri...Nu är jag tillbaks i fångenskapen. Mina dagar är räknade, jag lever för att dö. Jag lider, jag har alltid lidit och jag kommer alltid att lida. Jag är en ko, jag har alltid varit en ko och jag kommer alltid att vara en ko. Jag kommer alltid att vara en lidande ko tills jag blir biffstek med lök. Slaktbilen… Nu är det inte långt kvar…nu är det min tur…
Dubbeljobba
Den här helgen har jag jobbat både lör o sön. Tyckte jag behövde ta igen en dag efter berlinresan plus att jag tydligen behövde hoppa in, o tur att jag gjorde de för hon jag skulle jobba me va oxå borta så jag fick stänga sj med våran diskare som iof va jättesnäll o hjälpte mig massor men ändå :P I morse fick jag öppna helt sj oxå eftersom min kära chef ville ta lite sovmorgon :) Men de va helt okej de oxå, e ju lungt på söndamornar o jag har inget emot att va själv, då får man ha de som man sj vill. Jaa annars har de inte hänt så mycket, i morn har jag uppspel med Johanna o våran scen i skolan, lite nervös, vi fick den sista feedbacken i onsdags o eftersom Johanna skulle till gbg så kunde vi inte öva men men vi får köra ett kortrep innan vi börjar i morn o hoppas på de bästa...får se om nån kommer o kollar på mig, men vet inte ens om jag vill de. jocke kanske kommer men känns som jag kommer göra bort mig om han sitter i publiken! Aja får se! Ska iaf luncha me Cornelia för mina typ sista (inga) pengar för denna månad..lite knapert nu faktiskt... Just de såg New Moon me Jocke i fredas, den va faktiskt bättre än ettan! Aja men men hade inget mer o skriva nu jag :P
Uppåt!
Idag känns allt mycket bättre, va o fikade med tjejerna o de va trevlans trevlans :) Har pratat lite granna med en av de som kände sig "träffad" av mitt förra blogginlägg också, kändes bra :) Nu har jag precis ätit middag med älsklingen som lagade en jättegod vegansk pasta alfredo med vegkyckling o spenatsås, mums! Nu blir de lite tantprogram o sen kanske redigera lite berlinfilm?
Kram på er där ute!

Alla utom Klara i Berlin
Vänner...
Men samtidigt som några har kommit längre bort har jag förstått att jag kanske kommit närmre några andra, kanske beror det här på tiden eller att jag förändrats och börjar uppskatta nya saker hos en vän, jag vet inte men jag ville bara få ur mig det här och jag nämner inga namn för jag tror ni vet vilka ni är om ni läser det här...
det var bara det...
Lilla pappa

Många kramar från dotter din!
Typ 3 dar kvar!
Tjihu till next time!