Vänner...

Vet inte riktigt hur jag ska formulera mig nu men ibland känns det inte så kul bara. De vänner man trodde stod en nära visar sig vara långt bort och jag känner att jag har glidit ifrån några av er. Vet inte om det beror på mig eller er men ibland känns det som att vi bara pratar om er och om ert liv och era problem, aldrig frågar ni något om mig och hur jag mår. Fine, jag tycker inte att det är superkul att prata om mig själv o jag har kanske inte så roliga saker att berätta, det kanske inte händer så mycket i mitt liv jämfört med ert men jag är också människa och jag vill också ha lite uppmärksamhet ibland...

Men samtidigt som några har kommit längre bort har jag förstått att jag kanske kommit närmre några andra, kanske beror det här på tiden eller att jag förändrats och börjar uppskatta nya saker hos en vän, jag vet inte men jag ville bara få ur mig det här och jag nämner inga namn för jag tror ni vet vilka ni är om ni läser det här...

det var bara det...




Kommentarer
Postat av: sötast

jag förstår vad du menar... jag känner också så ibland. men buhu har man (kanske) underbara pojkvänner så kanske singlarna måste få ur sig sitt skitsnack ibland. :P eller hur?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback