Partykväll lr inte!
Igår var väl ingen höjdardag direkt :P Meningen var att jag och Zofie skulle ut och dansa lite på tu man hand men det slutade med att vi fick betala 100 spänn var för att besöka en ny toa i typ 40 min.
Det hela började med att Zofie hade jobbat hela dan och kom för sent ifrån jobbet vilket gjorde att hon fick stressa hem för att sedan åka till mir runt 7-8. Eftersom hon stressade så mycket så hann hon inte riktigt dricka någonting till maten vilket antagligen gjorde att hon hade någon slags vätskebrist. Hon kom iaf hit i tid och var sådär övertröttsflummig som hon brukar vara och skrattade åt i princip allt :P Vi trodde att det skulle bli en kul kväll och vi shottade till och med upp din salmiakgrej från nyår emile, sorry men du verkar inte ha saknat den :P Kanske var det den som gjorde det men vi hann som sagt bara komma in till stan betala 100 spänn i inträde på amba och sen var det bara att besöka damrummet på en gång. Och där satt vi tills vakterna kom och kastade ut oss och undrade vad vi gjorde där inne egentligen...hm vart nästan lite skraj där...
Men men påväg hemmåt. Jag satte Zofie på tuben mot fruängen, lutade henne mot fönstret och sen vart jag lite hungrig. Hittade en gammal halvmosad banan i fickan och asrtig som jag ör moste jag ju fråga Zofie om hon ville ha.
Anna- Du är inte hungrig va?
Zofie- (mumlande) neej...
Anna- Ok, jag tar lite iaf...
Så där satt jag och mosade på en halvrutten banan medan Zofie satt och halvsov brevid mig medan två tjejer mittemot satt o asgarvade åt oss, piinsamt! Sen fick vi stanna lite vid zinken oxå för att sedan vänta på nästa fruängen om 15 min....
När vi slutligen kom hem satt Jocke och väntade på oss, fixade en bäddad soffa till Zofie som slocknad rätt snabbt.
Ja det var en händelserik kväll det!
Inte värmland, dalsland!
Måste korrigera ett fel här. Skrev i förra inlägget att jag ska till värmland i sommar men det är tyligen dalsland jag ska till, upplyste Jocke precis mig om. Så nu vet ni det!
Onormal? Ja, tack!
Igår var jag och såg bröllopsfotografen med Cornelia, käkade först i kungshallen och sen traskade vi in på bion. Filmen var underbar, nästan lika underbar som smala sussie (en av annas favoritfilmer) kanske kan det bero på att den handlar om värmland, allt som handlar om värmland är väl underbart? Tänk att jag ska faktiskt åka till värmland för första gången i mitt liv i sommar, till bengtfors, nice!
Men förutom att filmen var hur härlig som helst så fick den mig att ännu en gång tänka på vem jag är. För det första tyckte jag att huvudpersonen Robin var lite som jag och tjejen han blir kär i Astrid var lite som jocke. Den här gången syftar jag inte på att jag är mer manlig och jocke mer kvinlig i vårt förhållande utan det kunde lika gärna varit tvärt om. Det jag menade är att Astrid kommer från en rik familj där man inte pratar om pengar eller politik och Robin kom från en vanlig arbetarklassfamilj där man kollar på postkodsmiljonären och ringar in sina program i tv-tidningen med överstrykningspenna. Haha jag kanske överdriver lite, iaf med att jockes familj skulle vara såå överklassig men Robins familj liknade min ganska mycket :P
Meen, det var inte det jag skulle komma till heller (känns som att jag slår kullerbyttor på varenda mening nu så som jag gör när jag har mycket att skriva och inte orkar strukturera upp alltihop) utan det jag menade var nog att jag även var lik Robin på ett annat sätt. Han är en rätt feg kille som vänder kappan efter vinden som väljer den enkla vägen före den svåra. I början av filmen ser han ut som nån slags svartrockare med en värmlandstatuering på ryggen men när han flyttar till sthlm och kommer in i överklasslivet klipper han av sig håret, skaffar lacosteskor och laserbehandlar bort tatueringen. Det känns lite som jag, kanske inte så radikalt men ändå lite. Jag är ju vegan men jag ser inte ut som en vegan. Jag är vänsterpartist men jag bor i en bostadsrätt (gör iof Lars Ohly oxå men ändå). Jag är feminist men jag vågar aldrig säga emot en mansgris om jag är bland folk jag känner att jag har lågstatus. Dessutom klär jag mig olika beroende på vem jag ska träffa. Men måste det vara så att veganer går runt med palistinasjal och dreads? Måste en feminist skrika högt och inte raka sig under armarna? Måste en vänsterpartist bo i kollektiv? Nej så måste det inte vara men det känns ofta som att jag hamnar någonstans där mitt emellan. Jag är för "fint klädd" för att passa in i ett gäng med "de alternativa" och jag är för "konstig" för att höra hemma med "de normala". Som tur är så gör det ingenting eftersom jag redan har mina vänner, min familj ( i alla fall vissa av dom) och jag har världens bästa pojkvänn som accepterar mig som jag är och tycker att det är helt okej att vara någonstans där mitt emellan!
Puss och kran bli vegan!
Noomi vann!
Noomi Rapace vann sin guldbagge iaf, det var hon väl förtjänt! Jag har ju blivit ett milleniumfan/nörd så jag blir självklart tokglad. Dessutom vann Män som hatar kvinnor både biopubliken och guldbaggejuryns hjärta så det var kanon! Var bara tvungen att säga det! Synd bara att Stieg Larsson aldrig fick uppleva sina karaktärer få liv. Men han sitter säkert nånstans däruppe och ler :P
Länge leve guldbaggegalan!
Uppdatering...
Tänkte att jag bara måste skriva ett nytt inlägg som är lite gladare än de förra så ni (mamma o pappa) inte tror att jag bara sitter hemma och deppar. Ska jobba tre timmar idag, börjar kl 14. Sen blir de filmgalan ikväll!
Aa hehe de va bara de :)
Är livet en berg och dalbana eller är jag manodepressiv?
Ibland undrar jag hur det är ställt med mitt psyke. Vissa dagar känner jag bara att det mesta är meningslöst eller bara jobbigt. Oftast inträffar ju dessa dagar en speciell period i månaden men ibland kan de inträffa vid andra tillfällen. De senaste dagarna har allt kännts så bra. Jag har min underbara pojkvän, jag kanske har ett nytt jobb på g och jag har mitt gamla jobb där folk faktiskt har respekt för mig eftersom jag både är äldst och har jobbat längst. Jag har även kännt att jag fått lite bättre kontakt med alla mina vänner igen, kändes ett tag som om jag inte riktigt orkade vara social och trevlig men nu känns det som att det har ändrats. Fram tills idag, lr ja i alla fall just nu. Kanske beror det på att jag just nu sitter alldeles ensam hemma och saknar jocke lr så har jag bara lätt för att se allt i svart. Jag vet inte ens varför jag känner mig lite nere. Känner väl att saker och ting krockar, att jag inte har så mycket pengar, att jag kanske inte alls har så bra kontakt med mina vänner nu, fast jag nyss fikade med dom inne i stan. Dessutom fick vi helgpersonalare ett surt brev från vardagspersonalen bara för att vi har två slöhögar som springer ut och röker varje kvart och inte gör sitt jobb...
Men men dags att ta nya tag och tänka positivt. Jag bara funderar på om man kanske verkligen har olika anlag för att tänka i olika banor. Endel människor har lättare att hamna i negativa tankespår medan andra har lättare att tänka positivt. Men jag tror att man kan ändra sig, om man bara vill. Så nu ska jag gå och laga en jättegod middag och sen ska jag bara sitta och mysa framför tv:n och tänka att livet är toppen!
Puss o kram!
Provjobb
Va ju som sagt ute med Johanna i onsdags, vi hade jättekul så det är ju lite tråkigt att hon åkte till london idag för att stanna där. Igår träffade jag cornelia o de blev lunch o fika som vanligt i gamla stan. Det var oxå trevligt men stackarn har ju alltid ont nån stans o nu va de magen igen :( Idag har jag egentligen inte gjort nånting, bara städat, tvättat o tagit det lugnt. I morn är det provjobb som gäller och jag är som vanligt nervös när det är nått nytt som händer. Vet inte ens vad jag ska förvänta mig av det här, har ju aldrig jobbat som personlig assistent förut. Så sitter hemma sj, kollar lite let's dance o försöker förbereda mig mentalt...
Återkommer med info om hur de gick i morn!
Teatern...
Jag har alltid trott att jag blivit mer och mer nervös för varje uppspel jag har gjort och så har det nog varit fram tills idag. Kanske var idag ett undantag men jag kände inte den där känslan av att inte veta vad jag håller på med på scenen, den där skräcken för att nått ska gå fel. Jag fick ingen blackout, jag kom ihåg allt jag gjort på scenen och det var bara kul hela tiden! Jag var ju som vanligt nervös innan men nu gick det verkligen över när jag väl var där och allting började. Jag hoppas att det skulle vara så igen om jag någonsin ställer mig där igen. Nu är ju min kurs slut och jag vet inte om jag någonsin kommer hålla på med teater igen, det vet man ju aldrig. Jag vet ju att jag inte är tillräckligt bra på långa håll för att det skulle vara något att satsa på på allvar men jag hoppas att jag tar upp det som en hobby igen. Det har i alla fall varit kul att gå den här kursen och idag hade jag ju som sagt lite publik oxå, pappa, jocke o elin va där. Jocke filmade alltihop o elin lyckades få några bilder trots att hon inte kunde använda blixt :)´Nu ska jag o Johanna gå ut o ta en öl för att fira att vi är klara och att hon åker till London på fredag, sj ska jag gå på en sista lektion i morn eftersom alla inte kunde spela upp sina scener idag! Tjingeling!
Sista repet!
Idag repade jag och Johanna för sista gången, kanske blir det ett snabbrep innan uppspelet i morn men det kommer va så stressigt då så de e mest för att kolla att replikerna sitter. Är nervös, första gången jag ska ha lite publik sen gymnasiet...blir ju extra läskigt då, jue! Hoppas jag inte får blackout! Det var bara det...
Fullmåne
Är bara tvungen att tjata lite mer om mina dokumentärer. Såg precis en som var så intressant att jag var tvungen att trycka på upptaget när mamma ringde. Den handlade om fullmånens inverkan på oss människor, framförallt på vårt psyke och humör. Reportern jämförde forskning med gamla myter och kom till slut fram till att det kan vara så att man förr i tiden, innan glödlampan uppfanns, kan ha uppfattat fullmånens ljus som så ovanligt starkt jämfört med de annars så mörka nätterna att folk höll sig vakna, fick epilepsi eller psykoser av sömnbristen och började därför göra konstiga saker som sedan gav upphov till myterna om mångalningar och varulvar. Jag för min del gillar ju det som är lite mer ockult och mystiskt så jag skulle kanske helst vilja blunda för den här förklaringen även om den låter ganska rimlig. Jaja nog om detta, var bara tvungen att berätta om ännu en íntressant dokumentär, framförallt eftersom Robban nyligen berättat att både han och hans mamma påstår sig sova sämre när det är fullmåne, nått måste det ju ligga i det förutom ljuset!
Well well, idag var jag i skolan och hade genrep även om jag och Johanna ska repa hos mig i morn oxå. Vi ska bättra på artikulationen hur orealistiskt det än låter, finslipa lite och sen är det klart! Sen gäller det bara att inte få blackout på onsdag, nu när jag ska ha lite publik oxå.
Annars så va helgen som sådan att jag o delar av gänget plus några till va på krogen, Zofie sov över och sen tog jag de lungan på lörda. Jobb igår och nu är det måndag :)
Måste bara avsluta med att sända en tanke både till dig syster och dig svägerska,
kramar på er om ni läser det här!
Utgång :)
Igår va jag o Zofie o modellade lite, fun! Blev två helt ok bilder, dock väldigt dyra, som vi köpte! Kul att få lyxa till de ibland. Annars e de inte som vanligt faktiskt. Det är kaos i både min systers, min brorsas o min mammas liv just nu o själv ska jag provjobba som personlig assisten nästa lörda. Min kurs slutar på onsdag o B kursen börjar samma dag nån timme efter men vet inte, tror jag ska hoppa den faktiskt, orka betala kåravgift o sånt! Men bara för att jag gör de så lär jag ju inte få de här jobbet så att jag fortfarande inte har några pengar men men då MÅSTE jag ju skaffa ett jobb så då borde man ju bli mer motiverad iaf. För övrigt så är den här datorn innehållande windows 7 inte den bästa så funtar på att lämna tebax den snart...
Men men ikväll blir det partaj o väntar på Zofie o Corni först o sen kommer Sofi o Em med pojkvänner. Min plus robban är ju såklart redan här :)
En dag med Zofie...
Idag har jag skrattat mer än genomsnittet för en dag med mig....lr ja Zofie har iaf skrattat hela dan men för henne är det ju normalt iaf när hon inte fått sova middag efter maten :P Aja vi har inte haft sån tur idag heller, vi började med att åka till skärholmen o på vägen dit va de lite köer, när vi väl kom dit så gick vi in i ett antal smyckesaffärer men det va så mycket olika saker i dom så vi orkade inte ens köpa nått på rea...(ovanligt för att vara oss) Sen gick vi runt lite till o köpte ingenting, förutom glass, jättegod, sen spanade vi lite på en kille på hm som hade problem med att hänga upp en saleskylt rakt, otroligt intressant (speciellt för den andra killen som satt brevid oss o lyssnade i typ en halvtimme). Sen gick vi till clas ohlsson o skulle köpa ett värmeelement, rakhyvlar o näsduksservetter men det vart ingenting eftersom vi inte hann dit i tid, dom stänger nämligen kl 18 när det är trettondag. Meen, vi provade kläder på zofieaffären i typ 40 min o hittade faktiskt en hoodtröja till zofie o två toppar till mig....sen skyndade vi till hm, köpte strumpbyxor för att sedan missa stängingen´på clas ohlsson...så jag gick o shoppade lite mat ist o han precis missa 173:an så vi fick ta tuben till hornstull för att byta till fruängen men där missade vi fruängen så vi åkte vidare till mariatorget o fick vänta i typ 5 min.....o nu typ 5 timmar senare ligger vi i sängen o zofie asflabbar åt allt eftersom hon inte fått sova efter middan, hur ska vi klara av morgondagen? men hon lär ju sova gott i natt iaf :)
kolla även in zofiez version på hennes blogg om ni har adressen, men de har ni inte!
/A o Z
Vila i frid
Kära syster, jag vet inte vart jag ska börja...dina barn har förlorat sin pappa och du har förlorat din livskamrat. Det finns inget att säga, inga ord. Det enda jag vet är att tiden läker alla sår och just nu, i den här situationen kanske det här var det bästa som kunde hända, bäst för alla. Men framförallt för honom själv. Jag önskar att jag kunde göra något men jag vill bara att du ska veta att jag tänker på dig och alltid finns om det skulle vara något.
Många kramar från lillasyster!
Picka picka
Va bara tvungen att berätta vad som hände när jag och Jocke kom hem vid tre idag o slog på tv:n. Vi skulle precis sätta igång och äta våra vegetarianapizzor när Jocke sätter på ettan och vi ser nått flummigt gammalt program med en inzoomad bild av två skator som sitter o bråkar om nånting utan att en kotte pratar i bakgrunden. När vi läser i tv-tidningen så heter programmet "Pickapicka" och är ett två timmar långt naturprogram om skator från 89. Jag skrattade så mycket så tårarna rann. Vet inte om de berodde på att jag finner skator väldigt lustiga eller om det var min ganska så för korta sömn som gjorde att jag inte kunde sluta asflabba. Men men det var bara det, för övrigt var gårdagen i stort sett lyckad och jag överlevde hela 2009!
