Hej...

Sitter här med jätte dåligt samvete. Har precis slängt två stycken inbetalningskort i soporna. Ett var till "Läkare utan gränser" och ett var till "Amnesty". Läkare utan gränser har varit på mig med små brev där det står om hur bra allting blir om man sätter in några hundralappar då och då. Mammor kan räddas under svåra förlossningar och barn får sjukvård som åtminstånde, litegrann, liknar våran egen sjukvård här hemma i Sverige. Skulle man betala ännu fler hundralappar skulle sjukvården i u-länderna förmodligen kanske t.o.m. likna vår sjukvård på riktigt... Ja ni förstår grejen... Amnesty (som jag faktiskt ger några kronor i månaden till) ville ha ett litet bidrag för att stoppa Sveriges medverkan till att andra länders regeringar utövar såväl fysisk som psykisk tortyr mot människor. Någon som är olagligt enligt FN. Sverige bidrar genom att skicka tillbaka flyktingar som kan komma att utsättas för detta i dessa länder. Självklart frukltansvärt och helt oacceptabelt och jag BORDE verkligen bara kryssa i att jag vill skicka in 250 kr extra till Amnesty men istället tar jag det lilla inbetalningskortet och slänger det i tidningsinsamlingen.

Antingen är jag en dålig och egoistisk människa eller så tycker jag bara att jag själv inte har tillräckligt med pengar för att kunna spendera bort en del till välgörenhet. Även fast jag just nu ger sammanlagt 195 kr i månaden till tre olika organisationer och precis fyllde i att jag ska ge ytterligare 100 kr i månaden till unicef så känns det för lite. Varje gång jag går förbi kvinnan eller mannen som säljer "Situation sthlm" i centralengången mår jag dåligt för att jag inte köpte en den här gången. Jag drar till nån ursäkt i mitt huvud som t ex "det finns dom som har mer pengar än jag som borde köpa den istället för att jag ska" eller "just nu är jag ganska fattig så jag kan köpa den sen när jag har pengar" men jag har ju pengar! Jag skulle kunna köpa flera tusen exemplar av "Situation sthlm" om jag bara VILLE men jag är snål och egoistisk och nöjer mig med att köpa den typ en gång i halvåret då mitt dåliga samvete gjort att jag tror att jag kommer återfödas till en groda (inte för att det är nått fel på grodor men kanske har de inte ett så jättekul liv) om jag inte bättrar på min karma littegrann nu. Istället väljer jag att köpa en onyttig och egentligen helt onödig latte för samma pris, 40 kr. 40 kr, det är egentligen ingenting, det är 4 aftonbladet som jag kan avstå, det är typ en halv biobiljett eller kanske en onödig cider på krogen.

Hur som helst, ni fattar poängen. Folk borde tänka lite mer (inklusive jag) på vad det är de verkligen lägger pengarna på. Behöver vi verkligen den där pizzan eller mascaran? Kan vi inte avvara det för att hjälpa någon som inte har ett öre i plånboken? Jo det kan vi men det gäller bara om inställning och VILJA.

Så summan av kardemumman är att jag är en dålig människa som borde skämmas och plocka upp det där inbetalningskortet, något jag säkert inte kommer göra, för att göra en god gärning, inte för min egen karmas skull utan för någon annans skull!

...hej då